Varför sitter jag här och skriver, när jag absolut borde störta i säng? Vi ska upp tidigt i morgon bitti och köra alla milen till Staden. Det kommer att ta några timmar.
Nu i kväll har vi lämnat Jycken hos Sonen och Sonhustrun. Hon, jycken alltså, tittade med stora förebrående ögon när vi lämnade henne, eller så inbillade jag mig det. Sedan åkte vi på indisk restaurant och förplägade oss.
Jag kommer att vara i Staden ända till den 10 januari. Maken får åka hem själv, medan jag är kvar och jobbar. Jag har tänkt så lite på jobbet så att jag nästan glömt vad jag håller på med. Men man brukar komma in i det efter någon dag, eller så.

Jag läste ett gammalt inlägg från mars, när jag mådde som sämst efter att det blivit slut med Den Andre. Det var en kommentar där från Dr S också, som jag inte riktigt förmådde ta till mig då, men som jag inser att han hade rätt i. Det är helt otroligt vad han har stått ut med, Maken, när man ser på det så här med lite distans.