Head picture

Välja bort bitterhet och hat

Idag satt jag och tänkte på hur livet utvecklat sig. Jag gifte mig ung, och har bara haft Maken ända tills Den Andre dök upp på scenen. Redan från början förklarade jag för Den Andre vad konsevenserna skulle bli för mig och mina närmaste om jag inledde ett förhållande med honom. Jag tänkte i min enfald att han skulle avstå från att gå vidare, om han inte hade seriösa avsikter. Jag visste mina avsikter och känslor. För mig var det allvar, men det var omöjligt för mig att bedöma honom. Men eftersom han gav intryck av att vara ärlig och verkade bry sig om mig, trodde jag allt gott om honom. Han berättade att han aldrig hade varit otrogen tidigare och att han önskade att han träffat mig mycket tidigare i sitt liv. Jag kände mig utvald och speciell, och han fyllde det stora behovet jag hade av att känna mig uppskattad och älskad. Det betydde så mycket för mig och jag trodde så mycket på honom att jag var beredd att offra allt för honom.
Det visade sig att jag hade fullständigt fel. Han ljög om allt. Han hade flera förhållanden bakom sig vid sidan av, och till och med flera medan han och jag träffades. Han har ljugit mig rakt i ansiktet och utnyttjat mina känslor för honom. När jag konfronterat honom och frågat varför, hur han kunde göra så mot mig, har jag bemötts med tystnad eller taggarna ut. Vid något enstaka tillfälle har det kommit något sorts försök till ursäkt typ: Innerligt ledsen för det höga pris du fått betala. Men aldrig att han har bett om ursäkt för att han ljugit och utnyttjat.
Jag är väldigt ledsen att jag gav upp det jag trodde på, mina principer och min tillvaro för något som visade sig vara ett falsarium, ett tomt skal.
Jag har fått anstränga mig mycket för att inte gräva ner mig i bitterhet och att inte hata honom. Vi är ju fortfarande kollegor, även om han inte längre är min chef. Samtidigt är jag medveten om att det är jag som har gjort fel. Jag har utsatt Maken, min son och mina närmaste för ett svek. Jag var självisk och trodde att jag var värd något bättre än det jag hade. Jag försöker se att jag kanske på sikt kan använda dess erfarenheter till något bra.

Kommentarer
Postat av: Dr S

Hej där. Lägg inte all skuld på dig själv. Hade du blivit sedd, uppskattad och känt dig älskad i ditt förhållande till maken så hade nog det här inte hänt. Människan behöver bekräftelse och får man det inte automatiskt så söker man. Jag vet hur det känns när någon plötsligt ser en och får en att förstå att livet kan vara så mycket mer.
Jag var också otrogen och hur man än vänder och vrider på det, så är det fel. Men ändå...
Vi är bara människor och det är faktiskt mänskligt att fela ibland. Det verkar som du har kommit till insikt och det låter verkligen som att du kommer att lära av de fel du gjort. Jag hoppas att maken inte lägger all skuld på dig. Jag hoppas att han också kommer till insikt och att han också kan lära av det som har hänt. Kärlek måste vårdas för att överleva och man måste vara två som vårdar den.
Hoppas ni klarar det här och att ni kommer igenom det starkare.
God Jul!

Postat av: Mimmi

Att "den andra" är en psykopat är vi väl alla överens om! Jag har träffat på den sorten men bara stått vid sidan om och förfasats.
Visst du kanske gjorde fel ! Men det är aldrig ens fel att två felar!!
Och att det utdoms kollektivt straff mot dig är i vilket fall som helst för mig oförlåtligt och det är något varken du eller dina vänner o familj skall acceptera. Det är bara du själv som kan lyssna till ditt egna hjärta och följa det.

2007-12-23 @ 22:45:04
URL: http://mymim.blogg.se
Postat av: Magnus

Det allra viktigaste är ändå att du förmår dig att förlåta dig själv. Det är den enda person du måste stå till svars för. Skit i Den andre. Han har sina egna demoner att slåss mot. Du kommer aldrig kunna förändra honom. Och ärligt talat, skulle allt verkligen kännas bättre bara för att han sa "förlåt"?

2007-12-23 @ 23:30:41
URL: http://papamac.blogg.se
Postat av: Ankan

Döm dig inte så hårt. Livet är tillräckligt tufft som det är. Ta hand om dig själv, förlåt dig själv och tänk att du gör så gott du kan, så gott du orkar. Hoppas du får en lugn och fin julhelg (trots allt). Kram

2007-12-24 @ 08:32:25
URL: http://www.ettbultandehjarta.blogspot.com
Postat av: Mimmi

En riktigt God Jul på dig!

Tillåt dig att älska dig själv....!!
Kram

2007-12-24 @ 08:37:49
URL: http://mymim.blogg.se
Postat av: Anima Mea

Tack för era förstående och uppmuntrande kommentarer. Det värmer och gör att det känns lite bättre. Jag kommer säkert att ta mig upp ur den här svackan också.
Kram!

2007-12-24 @ 11:46:28

Skriv det du tänker här:

Namn:
Minns mig

E-postadress:

URL:

Synpunkter:

Trackback