Head picture

Måste välja - och välja bort

Jag hatar ultimatum. Men nu har jag ställts inför det hittills största. Jag kan välja bort Den Andre och behålla min man, eller jag kan välja bort min man och kanske, åtminstone delvis och tillfälligt behålla Den Andre. Han har inte lovat något, och lär inte göra det i första taget heller.
Det mest förnuftiga vore naturligtvis att bara skippa Den Andre och satsa stenhårt på att bli lycklig med Maken.
Min son pratade med mig härom kvällen när jag körde hem från flygplatsen. Han säger att även om Maken, dvs hans pappa, har sina sidor, är han i en kärleksfull och bra människa. Jag kan inte annat än hålla med.
Men livet med honom saknar helt klart en dimension. Det är tråkigt. Han kan aldrig ge mig det jag egentligen önskar mig, hur mycket han än vill.
Frågan är alltså: Kan jag tänka mig att avstå från det som saknas i vårt förhållande till förmån för trygghet och stabilitet?
Sedan jag började fundera på villkoren, har jag känt att jag börjat skrumpna lite invärtes.
Hur mycket hinner jag skrumpna innan jag är 65?
Å andra sidan: Vad utsätter jag mig för om jag bestämmer mig för att inte acceptera villkoren? Vad får jag istället?
Jag skickade villkoren till Den Andre, så att han ska veta vad som gäller. Vi får se vad han säger. Vi ska träffas i lönndom på söndag kväll. Det blir med all säkerhet den sista gången vi träffas

Kommentarer
Postat av: Magnus

Vad är det du egentligen önskar dig?


Skriv det du tänker här:

Namn:
Minns mig

E-postadress:

URL:

Synpunkter:

Trackback