Maken har varit på uppdrag idag. jag gick upp tidigt och hjälpte honom att komma iväg. Jag hade huvudvärk, vilket jag inte så ofta har faktiskt. Jag trodde att det skulle gå över när jag fått frukost och varit uppe ett tag, så jag pysslade hemma, städade och plockade undan, men efter ett tag var jag tvungen att gå och lägga mig för det kändes som att jag skulle kräkas.
Jag smsade till Maken och fick tips om vilken tablett jag skulle ta. Han har ofta ont ihuvudet och migrän, så vi har liksom inga "normala" värktabletter hemma.
Det blev bättre och jag krattade i trädgården, klippte lite grenat och rensade lite ogräs. Fåglarna har haft bajfest på vissa ställe på altanen så jag har skurat bort det också.
Faktiskt har jag varit riktigt flitig.
Det enda oduktiga jag har gjort, var att jag bjöd Den Andre på kaffe. Han har aldrig varit hemma hos oss, utom på det första stället vi bodde. Jag kände att jag ville att han skulle se hur jag bor. Egentligen vet jag inte varför det känns så viktigt, men jag tror att det har att göra med att hur man ordnar sitt hem återspeglar mycket av vem man är som människa, och jag ville att han skulle se den sidan av mig.
Han sa till mig att han egentligen inte ville se det, att det kändes jobbigt eftersom jag inte är en kompis vilken som helst. Han tyckte att vi bor jättefint, men att det till och med var svårt att säga det.
Jag blev lite förvånad faktiskt. Jag trodde inte han brydde sig. Att ingeting spelade någon roll för honom när det gäller mig. Men tydligen gör det det ändå. Det kändes lite skönt, som en bekräftelse på något sätt. Att allt inte varit fejk från hans sida, som Den Andra kvinnan ville göra gällande.
Vi låg en stund i hängmattan tillsammans och pratade. Vi har en väldigt härlig hängmatta från sydamerika, som man kan ligga två. Det är så märkligt, att fast jag varit så förtvivlad på honom, och fast han har varit så arg på mig, känns det bra när vi pratar. När jag är nära honom, känner jag mig lycklig. Jag förstår inte varför.
Han tippade ur mig över sig själv ner på gräsmattan och smekte mig på ryggen. Jag pussade honom bara lite lätt, och drog mig undan. Det blir inget mer. Så är det bara. Jag tänker inte börja om och strula med honom. Det kan bara leda till elände.