Head picture

Föll hopplöst igen

I onsdags hände det igen som inte får hända. det som jag dyrt och heligt hade lovat inte skulle hända igen, och som vi var så överens om att vi skulle undvika, jag och Den Andre.
Jag var överens, i alla fall. Jag tror att han har haft en annan agenda. Man kanske kan se det så här i efterhand.
Han har varit smsat och ringt intensivt och talat om hur mycket han saknar mig och längtar efter mig. Han ville att vi skulle träffas i onsdags. Först sa jag att det inte var en bra idé, och sedan skrev jag dessutom ett sms till honom där jag bad honom om att låta mig få lappa ihop resterna av mitt liv så gott det går, och att han skulle ge mig utrymme till det.
Han ringde mig och sa att han förstod, att han skulle boka om sin resa så att han reste redan samma kväll. Sedan frågade han mig om jag inte i alla fall kunde hänga med och hjälpa honom välja ut ett par byxor till den nya kavajen. OK, sa jag.
Han väntade på mig när jag kom ut från jobbet och vi följdes åt genom stan. Éfter att han hittat sina byxor, gick vi till en china rest och beställde mat. Han föreslog att vi skulle ta en taxi och äta i hans nya lägenhet, så att jag skulle få se den. Den kan nämligen bli min i augusti, om jag vill ha den.
Ok, sa jag. Vi käkade och pratade, Han bjöd på lite vin, masserade mina fötter och vi hade mysigt.
Sedan frågade han om jag ville att han skulle massera min rygg (han vet att det är det bästa jag vet). Ok, sa jag.
Sedan blev det som vanligt. När han masserat bort det sista av den moraliska motståndskraft som jag hade lyckats mobilisera låg vi med varandra.
Varför kan jag aldrig lära mig?

Kommentarer
Postat av: Magnus

Vill du lära dig? Verkligen lära dig? Om du nu rent intellektuellt kan redogöra för allt det som gör att du och din man försöker och försöker, säger det inte dig någonting att du ändå inte kan stå emot den andre?


Skriv det du tänker här:

Namn:
Minns mig

E-postadress:

URL:

Synpunkter:

Trackback