Åkte med 6:50-flyget i morse. Parkerade bilen inte så långt från Den Andres bil. Det syntes att han hade åkt kvällen innan. Vi hördes inte av under hela söndagen.
Vi får väl se om han dyker upp här under veckan. Jag åker hem igen på onsdag em som vanligt. Jag frågade Maken om han ville att jag skulle vara borta längre, men det ville han inte. Det kommer inte att bli någon separation mellan oss. Det närmsta vi kan komma en separation är separationsångest.
Jag bestämde med hyresvärden att vi flyttar in den 1 maj. Vi får hoppas att vi blir av med lägenheten, men även om vi inte blir det, kommer det att bli skönt att flytta. Skönt att det händer något nytt som får oss att bli engagerade tillsammans. Jag kommer långt bort från Den Andre. Jag kommer inte att springa på honom när jag är ute med hunden, inte att frestas att gå hem till honom när jag känner mig ensam. Inte när jag är hemma, i alla fall. Kvar återstår när vi jobbar borta båda två. Då kan det fortfarande bli problem.
Men med tiden ska det nog bli bättre. Nu känns det som om det skulle kunna gå bra.