Hur gör jag för att förklara för min hund att det är av välvilja som jag plockar bort fästingar från henne?
Som det är nu, uthärdar hon stoiskt medan jag plockar bort den. Sedan tittar hon på mig med en min som med all önskvärd tydlighet visar att jag har missbrukat hennes förtroende, utnyttjat min ställning som Matte och utsatt henne för värsta tänkbara sortens övergrepp. Hon söker sig till en plats i huset så långt bort från mig som det är fysiskt möjligt. Där lägger hon sig och blänger på omvärlden med hela kroppen slokande av missmod.
Jag försöker muta med hundgodis och gulla, men ingenting hjälper. Jag visste inte att fästingar kunde skapa sådana trauma i de mest stabila realtioner. Har det inte skrivits något om detta?