Jag har slitit och släpat i trädgården som en arbetsmyra, fast mycket svagare i förhållande till min kroppsstorlek. Jag är helt utmattad, har ont i varenda muskel och orkar inte lyfta ett löv till.
Men det har hänt lite i trädgården. Det har planterats, fixats med gräsmattan och städats. Det är inte så väldigt mycket jobb kvar. Jag önskar att jag kunde få Maken att känna lite större entusiasm för de där fysiskt krävande uppgifterna. Han hjälper till under protest, en stund. Men riktigt brinner för uppgiften, gör han inte. Riktigt klart blir det liksom inte heller.
Nåväl, man får vara glad för det som är.
Det är slitsamt med semester.