Head picture

Lugnare nu...?

Allt känns lite bättre med mat i magen och ett glas vin innanför västen.
Vi har slutit temporärt eld upphör. Men det som oroar är att grundproblemen finns där och hotar att poppa upp när som helst.
Vi har olika syn på livet, vad vi vill göra och hur vi vill leva. Vi har fel förväntningar på varandra.
Och ändå är vi överens om så mycket när det kommr till kritan. Jag tror att det allra största problmet är att vi inte kan föra konstruktiva samtal. Det urartar nästan alltid till spydigheter, känsloutbrott och höjda röster. Där jag menar att Maken står för allt det , förstås, och jag möjligen står för en del spydigheter... Jag verkligen avskyr när han höjer rösten mot mig. Jag avskyr animerade känsloutbrott och en massa ord i onödan.
Jag vill gå i samtalsterapi, men Maken blåvägrar. Och här står vi nu.

Kommentarer
Postat av: Magnus

Bara för att man kan prata med varandra betyder inte att man kan leva tillsammans. Prat är så överskattat, handlingar lika underskattat.

Postat av: Mimmi

Boka tid för samtalsterapioch åk iväg själv om mannen inte är intresserad. Han gillar nog inte tanken att du åker själv utan vill följa med för att ha koll på läget!

2008-01-28 @ 07:39:18
URL: http://mymim.blogg.se
Postat av: Anima Mea

Bra idé, tyckte jag också när jag prövade, men jag fick dessvärre gå dit själv varje gång. Makens grundsyn är att det är jag som har problem, alltså behöver inte han någon terapi...

2008-01-28 @ 22:38:59
URL: http://animamea.blogg.se

Skriv det du tänker här:

Namn:
Minns mig

E-postadress:

URL:

Synpunkter:

Trackback