Efter en stormig natt med fönser som inte höll tätt mot vinden och dörrar som slog och väsnades, vaknade jag allt annat än utvilad och möte mina svenska kollegor vid frukostbordet på hotellet. Vi åkte till kontoret och sedan har allt rulllat på i ett svep, möte med journalist, möte med hela gruppen (20 pers) och middag nu på kvällen.
Nu ska det bli outsägligt skönt att sova.
Vi har diskuterat religion och kultur, tradition och nytänkande. Det är kul att prata med människor från andra länder. De har en annan inställning till mycket.
Hur som helst är det en trevlig grupp och en fin blandning av människor som inte alls passar ihop. Det gillar jag.
I morgon fortsätter vårt möte, och framåt kvällskvisten är det dags att åka hem. Det går så fort. Det konstiga är att jag är den som är chef över dessa ytterst kompetenta människor. Jag som inte alls kan särskilt mycket. Det tycker jag är konstigt. Hur kunde det bli så?