Jag är hemma igen, och det känns skönt. Ikväll har vi ätit gott och druckit ett glas rött. Efteråt kollade vi på film. Först en jättekonstig svartvit ungersk-amerikansk som hette Stranger than paradise.
Sedan kollade vi på Den Blå Filmen. Den var dyster, men bra och välgjord. Jag gillar egentligen inte filmer som gör att man känner sig tom när de slutar, men samtidigt inser jag att det är mer realistiskt. Det finns så mycket skit och elände i världen, så varför skulle filmerna vara så förljugna och sluta lyckligt?
Nu ska jag knoppa in.