Jag pratade med min mamma igår. Jag ringde upp henne, faktiskt. Hon och jag är ungefär lika kassa på att höra av oss. Hur som helst berättade jag att vi varit bortresta. Jag visste att de också hade varit bortresta någon vecka innan oss, men jag hade inte riktigt lagt på minnet var. Hon berättade det innan vår resa var beställd och jag är inte säker på att hon sa namnet på själva stället. Annars kanske det hade ringt en klocka.
Det visade sig att vi hade varit på exakt samma ställe, och att, om vi vetat om varandra, hade vi kunnat gå ut och äta tillsammans första kvällen när vi kom. De åkte hem morgonen därpå. Vi bodde så nära varandra, att vi i princip skulle kunnat vinka till varandra. Vi kom överens om att prata ihop oss bättre nästa gång.
Så kan det gå, trots alla tekniska möjligheter till kommunikation. Till sist hänger det ändå på den som använder tekniken.