Hälften av alla är borta. Det är tyst och lugnt, telefonerna ringer inte, mail trillar in något enstaka då och då. Det verkar som om hela norra delen av Europa börjar gå in i sorts ultrarapid. Det kliar i hela kroppen på mig.
Dels för att jag inte vill sitta på ett öde kontor, och dels för att jag retar ihjäl mig på det fullständigt värdelösa webbpubliceringsverktyg vi har, som inte ens är ett sådant. Det är något källarsnickrat hopkok i Notes, där någon konsult gör sig stora pengar på att fixa alla problem och brister som dyker upp ett efter ett och hela tiden. Jag blir tokig. När IT-chefen är tillbaka, ska jag högaktningsfullt be honom att kasta ut skiten och in med ett nytt riktigt CMS, som är värt namnet. Det finns flera av de billigaste och enklaste systemen som skulle slå vårt med hästlängder utan en enda specialanpassning.

Ja, det var det. Skönt att skälla av sig lite.

Nu ska jag gå ut på stan och köpa mig något gott att äta.

Trevlig kväll, gott folk!