Igår var det härligt väder. Jag läste Joan Didions bok Ett år av magiskt tänkande, låg i hängmattan och kopplade av. Jag gjorde jordärtskockspuré till lunch, som vi åt i trädgården.
På eftermiddagen var vi ute och badade hunden och cyklade en sväng. Det finns mycket och upptäcka runt omkring där vi bor fortfarande. På kvällen var vi ute och provkörde ytterligare en bil och åkte till ett berömt kafé i närheten, med en underbar trädgård att sitta i. Det är som en oas av grönska och lugn.
Sedan åkte vi hem och fixade mat, såg lite på TV och jag smäckte i mig en 100 grams chokladkaka fast jag sagt att jag ska låta bli. Det var Belgisk 72%-ig med kakaobönsbitar i. Väldigt god.
Innan vi gick och la oss gick vi ner till havet och näckade. Det var ganska kallt, men det känns väldigt skönt efteråt.

I morse drömde jag om att en kollega, en kille som är väldigt söt och snäll, men som jag aldrig haft någon närmare relation till,  låg och sov på min arm. Jag tänkte i drömmen: Konstigt att han ligger här alldeles lugnt och stilla utan att ens försöka ta på mig. Vilken märklig kille. Men då vaknade jag och upptäckte att det var hunden som låg där...

Jag försöker låta bli att tänka på Den Andre och hur han har det.