Jag är tillbaka i Staden efter tre dagars intensivt resande med bil och flyg. Det känns som om det har gått bra ändå.
Idag har jag haft möte med min temporära chef som är helt ny och istället för min före detta chefs chef, som också har slutat..... Han är rätt sjysst, ändå, så det känns inte som någon katastrof.

Maken blev så arg på mig efter att ha läst i min blogg om den oundanplockade kaffekoppen. Jag tycker det är synd, för jag menar ju egentligen inget illa. Jag föröker bara ge en bild av hur jag uppfattar saker och ting, och om han skrev sådana saker, dvs hur han uppfattar saker och ting, skulle jag se det som en tillgång.

Han sa inget om att jag skrev att han är bra och allt annat positivt. Varför känns alltid det negativa mycket mer än det positiva?