Det regnar ute, men det hindrar inte att vi har en optimistisk, framsynt inställning. Ikväll for vi iväg, efter att ha sett en annons på blocket, och köpte två stycken solstolar i teak med dynor och allt. De var aldrig använda, och såg verkligen helt nya ut. Nu är vi i alla fall rustade, om det nu händelsevis skulle råka bli ett par fina dagar i sommar.

Vi har haft en ytterligare traumatisk upplevelse med att försöka klippa klorna på hunden. Nu har vi klarat av framtassarna och nästan ena baktassen. Hon ylar innan jag ens börjat klippa i första klon, när vi kommit till tredje är det vild panik, där Maken får uppbåda all kraft för att lyckas hålla fast henne, klo fyra och fem gäller det att vara snabb som blixten, för då får hon överhundliga krafter, och lyckas alltid bända sig loss. Hon bits däremot aldrig, fast jag kan se att hon gärna skulle vilja.
Vi tänkte att vi skulle vänja henne vid att det inte är så farligt, genom att Maken klippte lite i mina naglar. Hon stelnade till, visade tydligt att det var så obehagligt att hon inte kunde se det och gick därifrån. Kanske en hundpsykolog skulle kunna göra en insats...?