Head picture

Last Track

Jag skulle jobba hemma i lugn och ro idag, trodde jag. Bleken ringde och undrade om telefonnumret till mötet i eftermiddag. Ja, han antog att det var ett telefonmöte, eftersom jag var hemma. Shit! Det är hopplöst när man börjat flytta runt ett möte. Det här mötet har jag flyttat på hur många gånger som helst i ett par månader. Det gick bara inte att flytta det igen. Dessutom när folk redan ha flugit till Staden för att vara med.
Inom en halvtimme satt jag nyduschad och till och med påklädd i bilen på väg till flyget. Jag fick åka till flygplatsen längst bort, eftersom de som är närmare inte hade några avgångar.
Det var lite tight med tiden, men jag vet exakt hur jag ska springa för att hinna. Har liksom gjort det förr...
Men när jag kom till säkerhetskontrollen vid Fast Track började problemen. Mitt Eurobonus kort fungerade inte i deras kortläsare, trots att det är helt nytt. De vägrade att acceptera mitt boardingkort som jag hade i telefonen. Det fanns ingen SAS-personal i disken i anslutning till Fast Track. Självbetjäningsmaskinen utanför fungerade inte.

Jag var tvungen att springa ner på plan ett för att få ett boardingkort utskrivet. När jag sedan kom tillbaka med det, valde en kvinna i säkerhetskontrollen att genomsöka min ryggsäck mycket noggrant. Jag hade inget flytande, inga ovanliga föremål, inga metallföremål, utan bara papper, glasögonfodral och kläder. Datorn var urplockad. Jag reser med den ryggsäcken varje vecka, och den har aldrig genomsökts så noggrant tidigare. När jag igen påpekade att jag höll på att missa min avgång, sa hon bara surt "Det här är en säkerhetskontroll". Hon öppnade mitt glasögonfodral, till och med mitt tomma fodral till solglasögonen, öppnade varje dragkedja och kollade i varje fack. Hon gjorde det utstuderat långsamt och vägrade att skynda sig. Hon motiverade inte varför hon ville söka manuellt, och sa inte vad hon letade efter. (Jag har varit med om att man velat titta på något speciellt i en väska, men då är det för att man inte kunnat identifiera ett föremål vid genomlysningen eller att något ser konstigt ut, och då tycker jag det är motiverat).

Hennes agerande var mycket provocerande, med tanke på omständig­heterna och att det var ett klart utövande av maktmissbruk. Jag ska anmäla det.
Jag kom med planet i alla fall, trots allt. Det var säkert tacke vare en SAS-anställd kille som jag sprang på och bad hjälpa mig. Han ringde till gaten och sa att jag var på väg, och han stod till och med där vid gaten och vaktade när jag kom, så att de inte skulle åka utan mig. Det tycker jag var jätteschysst.
Nu har vi haft mötet och allt är frid och fröjd.

Kommentarer
Postat av: Peter Midas

Typiskt att allt strular på en gång! Hoppas du inte fick nojja, hög puls och migrän! Sådana där sabotörer som skall visa sin makt är vidriga! Det beror egentligen på att dom själva anser sig betydelselösa, en ibland rätt adekvat åsikt!! Skit i att anmäla, det tjänar ingenting till, tar bara en massa energi som du kan lägga på någon annan (sic).



Big Hug


Skriv det du tänker här:

Namn:
Minns mig

E-postadress:

URL:

Synpunkter:

Trackback