Jag är tillbaka på hemmakontoret idag. Det har gått ganska bra under hela veckan, tycker jag. Jag har känt mig på hyfsat bra humör, trots allt.
Men på förmiddagsfikat dök Den Andre upp. Jag kände genast hur all möjlig vrede och frustration vällde upp inom mig. Efteråt har jag inte kunnat koncentrera mig på jobbet, bara känt en olust och oro inombords.
Maken kom förbi och lämnade lite grejor, och medan han var på mitt rum, gick Den Andre förbi på väg att åka hem.
Det kändes spänt och jobbigt. När jag satt ensam på mitt rum efteråt kunde jag inte få någon ro.
Jag skickade ett sms till Den Andre för första gången sedan Det Stora Avslöjandet.
"Det du har gjort mot mig är så ofattbart grymt. När jag ser dig fylls jag av ångest att jag inte vet var jag ska göra av mig. Jag önskar att det fanns något sätt att få lindring". Jag fick naturligtvis inget svar.
Egentligen önskar jag att han inte fanns. Alls.