Jag hämtade Maken från jobbet. Eller rättare: Han fick skjuts av en kollega till köpcentrat, och så sammanstrålade vi där. Jag gick på apoteket och shoppade hudvårdsprodukter för femhundra spänn. Det blir alltid så dyrt när jag går in där. Jag fattar inte varför riktigt.
Jag slogs återigen av hur otroligt mycket det finns i dessa fullproppade affärer, och hur fantastiskt lite man skulle vilja ha med sig hem, även om man fick det gratis. Jag förstår inte hur de bär sig år för att kränga grejorna. Vem köper?
Jag undrar om jag håller på att bli tant på allvar, för ibland kollar jag på kläder och undrar hur det är tänkt att de ska användas. Det ser liksom bara ut som en skrynklig tygtrasa. Eller så är jag kanske bara väldigt konservativ i mitt sätt att klä mig (Läs: tråkig). Undar om det kan klassas som yrkesskada ....?

Hur som helst; Maken hittade en skjorta som var rätt tuff. Annars är det synd om honom, eftersom hans nässelutslag kliar hela tiden. Men nu ska jag ta hand om honom och vi ska äta gott och mysa, så kanske han glömmer bort att klösa.