Head picture

I midnattssolens land

Det är lite konstigt, när man tänker på det. Jag flög hemifrån i morse, jobbade hela dagen i Staden, flög vidare norrut med 18:30-flyget, och nu ligger jag i sängen, uppallad med kuddar och med datorn på magen, så långt norrut man nästan kan komma i vårt avlånga land. Jag måst ha färdats gott och väl 160 mil.
Bredvid mig står en kall öl, och jag har det riktigt bra. En del har svårt att sova när det är ljust hela natten. Det har inte jag. Jag kommer att sova som en stock. No problem!
Min chef berättade idag att hon ska sluta sitt jobb och ta en tjänst i ett helt annat företag i sitt hemland. Vi har jobbat ihop i ungefär fyra månader. Hon har haft sitt nuvarande jobb i drygt ett år. Det kom lite överraskande. Men samtidigt inte.  Det har nog inte varit helt enkelt för henne med alla resor och med språkhindret. Dessutom tror jag kanske att hon har haft lite svårt med kulturskillnaderna. Nåväl, jag tyckte att vi precis börjat funka rätt bra ihop och lärt känna varandra, så det känns lite trist på ett sätt. Nu vet man inte hur det blir.
Men det är nästan alltid lite kul och spännande med förändringar. Det kan gå åt pipan, eller så blir det riktigt bra, men oavsett hur det blir lär man sig något.
Jag var tvungen att ringa Den Andre och berätta. Han var på väg söderut i Europa. Jag funderade efteråt varför jag kände att jag var tvungen att prata med honom, men det är kanske inte så konstigt. Han har varit min chef i fem år, och min älskare till och från lika länge. Det finns ingen som känner mig så väl som han, dvs både som jobbmänniska och privatmänniska.
Han tyckte att jag skulle passa på och avancera, men jag är inte så säker på att jag vill det.. Det jobbet som hon har haft, är verkligen inte vad jag vill ha. Jag tycker det verkar tråkigt. För mycket lagstiftning, lobbying och politik. EU-tjafs, teoretiska modeller och byråkrati för hela slanten. Jag tror verkligen inte att det passar mig. Jag är en pragmatisk idealist (lite motsägelsefullt, kanske, men ändå...) med alldeles för mycket tilltro till det goda hos människan. Förmodligen skulle jag bli utbränd på en kafferast.
Det kanske är nu jag också ska sluta och starta min fårfarm? Eller mitt pensionat i Toscana?

Kommentarer

Skriv det du tänker här:

Namn:
Minns mig

E-postadress:

URL:

Synpunkter:

Trackback