Head picture

Måste vi prata?

Han kom direkt in på mitt rum, stängde dörren och satte sig, när han anlände idag, Den Andre. Han har börjat gå i samtalsterapi. Han säger att det gör honom stark. Bra för honom. Han var ovanligt öppen och berättade en massa saker för mig om Den Andra kvinnan, hur det går och vad hon har gjort.
Det visade sig att under hela tiden som han har strulat med mig, har hon strulat med både honom och en annan man. Utan att Den Andre visste om det till att börja med. Han kom på det, för att han hittade saker i hennes dator som tydde på det.
Han konfronterade både Den Andre mannen och henne. Hon påstod att det var slut och de fortsatte, men sedan visade det sig att det var inte riktigt slut ändå, osv.
Visst är det lite "katten på råttan" över allt det här? Det är inte utan att man måste dra lite på smilbanden och konstatera det tragikomiska.
Han tycks ha ett behov av att prata med mig, samtidigt som han vill undvika mig. Jag känner att jag mår lite dåligt av att prata med honom. Inte just medan jag gör det, utan efteråt. Det är precis som om det rör upp en massa dy inom mig. Mina känslor och tankar blir oklara och jag känner mig smutsig.
Samtidigt känner jag också ett visst behov av att venlitera saker och ting. Så det är lite svårt att bara avfärda honom, vilket jag tror skulle vara det allra bästa att göra, ändå.

Kommentarer

Skriv det du tänker här:

Namn:
Minns mig

E-postadress:

URL:

Synpunkter:

Trackback