Eftersom Den Andre inte var hemma, inte svarade i sin telefon eller på sms, och han hade svarat undvikande när jag frågade vad han skulle göra på kvällen, ringde jag upp kvinnan som han säger att han inte längre har kontakt med.
Jag presenterade mig och frågade om jag kunde få prata med honom. Han var där, men hon lät mig inte prata med honom. Hon var väldigt otrevlig i tonen. Hon frågade vad jag ville honom, och när jag svarade att det var privat mellan honom och mig, sa hon: "Du har väl inget privat med honom". Jag svarade: "Vad vet du om det?"
Det var inget upplyftande samtal, precis. Jag kände att det kanske är den sortens människor som hon, som han egentligen hör hemma tillsammans med. Jag känner väldigt starkt att jag vill ta avstånd från det osunda, sunkiga och falska. Jag hör inte hemma där.
Idag på morgonen har han ringt i stort sett oavbrutet, men jag har inte kunnat förmå mig att svara. Jag vill aldrig mer prata med honom. Jag vet att jag kommer att bli tvungen så småningom, men idag orkar jag bara inte.

På torsdag ska vi båda tackas av från vårt gamla jobb. Det kommer att bli oerhört påfrestande.