Den Andre berättade för mig att för några veckor sedan ringde en anonym kvinna till Den Andra Kvinnan och berättade saker om hans liv för henne, vad han håller på med just nu, och att han har ett nytt liv och en ny kvinna i Staden, så hon har ingen chans längre. Den Andra Kvinnan hade blivit ledsen och gråtande ringt upp honom och berättat det hela.
Han misstänkte mig lite grand tror jag, eller ville i alla fall kolla. men varför skulle jag göra något sådant? Känns helt barockt. Men det som är obehagligt är att det alltså finns någon där ute, som håller kollen, och som verkar berdd att göra vad som helst. det kanske är samma person som ringde tysta samtal stup i ett till mig? Det har i alla fall slutat nu. Jag sa till honom att han kan få betala nu för gamla försyndelser som han kanske själv inte fäst så stor vikt vid.
Antagligen vet jag bara utkanten av allt sjukt som han hållit på med. Jag sa att jag inte vill beblanda mig. Jag får en obehaglig känsla i magen när jag tänker på hur han är. När han säger saker till mig, om vad han gjort, eller vem han träffat, tror jag aldrig ett ögonblick på vad han säger. Jag tänker att det kan vara sant, men det kan precis lika gärna inte vara det. Så egentligen spelar det ingen roll vad han säger.

Jag vill verkligen inte vara en sådan människa.