Nytt försök
Samtidigt har jag lite blandade känslor. Det är kravlöst och enkelt att vara utanför. Det är också väldigt ensamt och isolerat. Vad har jag för alternativ? Jag har vridit och vänt på detta och kommit fram till att det inte finns några andra alternativ som jag kan leva med. Både min psykolog och Magistern har frågat mig, ja, till och med Den Andre: Men vad vill DU? Och varje gång har jag känt att det inte är frågan om vad jag vill, utan vad jag måste. Vad som är det enda rimliga, det enda förnuftiga och det enda som inte berövar mig livet, oavsett hur det känns.
Så får det bli.
hoppas det går bra :D
Hej mitt namn är Elin och jag skriver en sexblogg där jag drar upp bästa leksakerna, roligaste historierna, sjukdommar, frågor som behöver svar och massa mer saker som man aldrig får nog av. för jag är trött på att vara tyst om det som är det mest naturliga och skönaste vi upplever här i världen.. Lite roligt måste man väl få ha?
Så om du tycker som jag så tycker jag definitivt att du ska kolla in på min blogg. Och kom ihåg att du gärna får ställa frågor eller berätta roliga historier du med.. allt är tillåtet på min sida.. Puss elin.
Tack, Lia
Det hoppas jag också.
Ja vad skall jag önska dig......det jag vet är att du alltid är önskad och älskad i ett större sammanhang.....vad som än händer! Men jag önskar att du skall känna den samhörighet som du behöver!
Kram
lite mer
- det är väl kärleken mellan människor som skall styra behöver en människa stöd, känna samhörighet så skall hon få det. Och jag hoppas det positiva är starkast!
Mimmi: Jag känner att jag får stöd, ändå, trots min isolering. Det finns många små sätt att visa att man bryr sig, men det är klart att jag saknar umgänget. Nu har det gått ett helt år, så jag tycker att det får räcka nu. Jag hoppas att de som ska ta beslut tycker det också.
Hm... återinträde? I vadå? Har jag missat nåt tidigare i bloggen?
Ja, Peter, du har faktiskt missat något. Men det gör inget...
Så skönt! I will not worry!