Vi har haft det riktigt bra nästan hela tiden som Maken varit med mig i Staden. Under tiden jag har jobbat, har han träffat gamla kompisar och roat sig på egen hand. Han har fixat hemma också, som han brukar göra i vanliga fall, fast här är allting så mycket mindre, förstås.
I fredags var vi på bio och såg "Tillsammans är man mindre ensam", en trevlig fransk film med Audrie Tautou. Hon är bra. Det är en film med mycket värme.
Igår kväll var vi på konsert, Trettondagsfeber. Det var ett rättså konturlöst potpurri av olika musIk, med en del bra glimtar. Allt var väl framfört, men tillsammans kändes det som om det saknades ett tema eller viljeriktning om vad man ville åstadkomma. När vi gick därifrån så kändes det som om en stor tankebubbla hovrade över våra huvuden, där det stod: "Vad var det?"
Maken skulle åka vidare till sina föräldrar idag, men har skjutit upp det till i morgon bitti. Idag ska vi gå ut och promernera med kameran. Det har snöat lite, och det är en bra dag att ta lite miljöbilder.
Jag ska vara kvar är till på torsdag, så några dagar i ensamhet blir det ändå, men det ska väl gå bra. Jag är ju van.