Panik i folie
Jag råkade kasta en blick på klockan när ca en tredjedel av huvudet ännu inte var inpackat i folie. Då var det bara ett par minuter kvar till 16. Jag blev lite stressad och påpekade detta för den pratglade frisören. Han såg jätteförvånad ut och sa: "Sa du 16?!!?! Jag tyckte du sa 6." Det var ju lite skillnad, men vad kunde jag göra annat än att genast lägga upp en strategi för operation Hinna till flyget:
- Ringa till jobbet och be någon att packa ner min dator och lite annat i min bruna skinnväska, gå med den till Bleken och säga till honom att ta den med till flygplatsen.
- Ringa efter taxi.
- Ringa resebyrån och be dem checka in åt mig.
- Gå hem och packa medan färgen satt i håret i 15 minuter.
Jag väckte en del uppmärksamhet när jag flärpade omkring i kvarteret med stora foliesjok i huvet. Men jag hann.
Nu har Bleken och jag nått vår destination och druckit en välbehövlig öl. Jag känner att adrenalinhalten sjunkit undan i systemet och nu ska det bli nanna kudden.
du skrive ringenting om håret blev misslyckat så jag antar att det blev snyggt trots att du var tvungen o springa därifrå`n?
Hur gick det med håret då, blev det rätt färg eller?
Kram
OK, det låter ju lite körigt. FAst det kunde vara värre. Jag minns prästen i Sorunda för en massa år sedan. Hans barn hade bytt ut shampot mot hennafärg vilket gav hans vita kalufs en klart lysande orange färg. Han klev fram till pulpeten i altargången och tittade ut över församlingen och sa: Ja skratta ni som inte har 5 tonårsdöttrar!!! Fast det var rätt snyggt!
Ja, även en frisör måste kunna skilja på sexton och sex!!!
ja man kan aldrig vara övertydlig.....16 o 6!!
satt och småskrattade när jag läste.....men tyckte igentligen rätt synd om dig! Du flyger och far tillräckligt utan att få sådant här ovanpå!!
Jorå. Håret blev bra. Kanske lite tamare i färgen än om jag suttit tio minuter längre.
Men det är helt ok.