Storm
Idag blåser det full storm här i söder. Det är solsken och ganska varmt, ändå. Fåglarna håller sig krampaktigt fast i träden och försöker sig på ett och annat vår-kvitter emellanåt, men det är så att man tappar andan i vinden.
Igår körde jag 30 minuter på cross-trainern. Jag hoppas att jag ska komma över min förlamande trötthet om jag ignorerar den och håller igång istället.
Jag har så kluvna känslor när det gäller Den Andre. Å ena sidan hatar jag verkligen vad han har gjort mot mig, men å andra sidan känner jag för honom på samma sätt som jag har gjort hela tiden. Jag förstår inte hur han kan ha ett sådant grepp om mig. Det borde vara lätt att avsky honom, nu när han så medvetet har skadat mig, men jag kan inte det.
Det är inte bara utomhus det känns stormigt.
Känner igen detta. Kärleken kan inte hata. Den har inte det programmet inlagt. MAn kan bara svalna sakta och efter ett antal år är det över. Under tiden.... ja, vad vet jag.
Tror jag förstår hur du menar, men ibland så är det ju så svårt att hålla isär känslorna och jag tror nog att det är stormigt inom dig också även om du inte skrev det....
Kram
Hat är ingen känsla man bör uppmuntra, den leder sällan till något gott. Men snälla, akta dig för den där mannen nu. Håll dig borta från honom.